du får mig aldrig att stå sill
dansa med magen full av mat
dansa bort förkylningar
dansa förbi killar som inte vågar dansa
vi ska dansa en dans för dansen
bara dansa för dansandets skull, för att det är så himla härligt
vi ska dansa ikväll
finare bild får man leta efter. idag är det dock jag som håller i kameran så håll in magen så att jag kommer förbi och fram!
se upp, världen för snart kommer vi- och vi gör det med bravu......
Min tanke nu förtiden är, vad gör det mig i framtiden om jag skiter i att göra detta nu?
De skrämmer mig att jag tänker så. Jag vill inte tänka så ,men ändå är det precis så jag känner.
det regnar ute, passar min sinnesstämmning idag. vIssa dagar kan helt enkelt strykas ur kalendern den kommer aldrig få nån betydelse.
Ta mig nän stans därt det är varmt, eller så varmt behöver det faktisgt inte vara, bara det är långt ifrån skolans fyra väggar. Långt från plugg, plugg, plugg.
Då är det bra att höra Sofies historier om lustiga saker så långt bort från skolan som man kan komma,
sånt gillar jag. veta att det faktisgt finns en värld utanför som väntar på oss.
/ Friday was here.
Flyttfågarna har gett sig av, men Sofie hon åter vänder.
Men sofie har återvänt.
Den tränger sig in igenom fönstret,
under dörrarna, igenom vantarna
under skorna, tar sig igenom din vinter bleka hud
under revbenen,
tillslut om sluter det ditt bultande hjärta
Jag talar så klart om kylan, denna is kalla kyla
Som du omöjligt kan skydda dig emot
Det hjälper inte med bubbla koftor, strumopr
eller fina vantar.
Det hjälper inte att ligga under täcket hela vintern
Tillslut kommer den hitta dig
Försöka kväva dig
Försöka tysta dig
Försöka få dig att stanna inne, inte gå någonstan
Få dig att stangera
Låt den inte vinna, när den träner på så knuter du din jätte halsduk ett varv till.
Och fast du fryser
ta inte av dig dina vantar
Och kramas mycket
Drick te.
välj tre nyanser i grått.
Sedan målar du ditt liv i de tre färgnyanserna.
Då har du halmstad i November.
Sofie
hon har mycket att berätta, spännande äventyr, shopping och ögonblick hon aldrig glömmer.
Allt ska vi dela med henne
Över te koppar, levande ljus och skolböcker.
Solen i ögonen.
Solen i ögonen
För mycket plugg för vårat eget bästa.
För många undan flykter bara för att slippa undan.
Och höstlov, kära höstlov.
Du glider mig mellan fingrarna.
Miss Lo.
Öppna dina ögon, jag går för bi dig.
Såg du inte henne.
Hon med de smala handlederna
De is blå ögonen och det röda håret.
Såg du inte henne?
Ni åkte samma buss i dag
Jag vet, jag var där.
Såg du inte henne?
Hon såg dig.
Han knöt skorna när du stod vid över gångsstället
Han gick bara på de vita sträcken
För han tror att han kommer bli påkörd annars
Det är en sådan fånig idée
Han har byggt upp sitt liv runt.
Du såg inte honom
Han såg inte dig
Men du tog ett steg i sidan för att inte krocka med honom
Det var synd
För om du inte hade gjort det
Hade du förstått att det han har i sina ögon är det
Du letar efter.
Och du gick för bi mig
I dag
Tre gånger
Utan att ens vända dig om.
Jag & Frida i solsken.
Sådana här mästerverk kan man göra medans man har Naturkundskap och läraren går igenom ett prov som man pluggade på jätte långe och ändå bara fick G.
Ne, naturkundksap är verkligen inte min grej här i livet.
Som ni alla ser så har jag illustrerat mig till vänster och frida till höger. Detta är tisdags efter middag och vi har precis kommit hem ifrån helsingborg. Vi går på en kullserstensgata och solenlyser. Vi har hitat en del, det är alltså påsar vi håller i händerna.
och nu kankse ni förstår varför jag inte valde bild och from utan dans, musik teater i skolan?
Och till mitt försvar, så lyssnar jag bättre om jag får göra något samtidigt och att jag inte fattar någonting av det vi pratar om på naturkundskapen.
/ Miss Lo
jag och mina polkagrisvänner
idag har vi fem minus två fikat med rosenkoppar och fabulösa frallor. det var slutet på början, början på något nytt och något undrbart.
ingen björnbärsmarmelad men andra marmeladsorter och ost i mängder. eftersom jag inte har gillat ost i hela mitt liv försöker jag nu äta ikapp mina 17 år utan ost på mackan. desamma gäller majs, tacos, paj och annat som jag älskar. kaviar kommer dock aldrig platsa på min lista!
.
var har du varit hela mitt liv, jag menar under hela min kväll?
hela livet blir en film
jag är lite snorig och har inte skrivit på länge. alla tycker att jag borde sova men jag ritar bilder till mitt projektarbete och det är så roligt. Miss Lo är den mest aktiva på vår blogg just nu och jag tycker lite synd om henne att hon ska dra hela lasset själv.
jag är ingen höjdare på att ta bilder men snart ska jag ut på äventyr och införskaffa mig en kamera som tål både höga fall och vatten. då ska jag ta många fina bilder.
det här är en vardagsbild på oss tre. lovisa är den största för hon har störst ansikte. frida är den smala och långa och jag är den kortaste och fick bli lite tjock på köpet. på lördag åker vi norrut igen, kanske för att möta kärlekens magi och se när allt blir poesi. vi gör det för att vi måste! och för att vi kan och för att det går.
det fanns en chans och vi tog den.
uppdatering pågår
det är söndag igen och jag ska göra några små uppdateringar men först ett hett tips från coachen: http://kent.nu/index.pistol.asp
det är värt att fira med en tårta (om jag hade pengar!
Fint som snus.
Fint som snus helt enkelt.
Ställ mig aldrig i ett led, du får mig aldrig att stå still, jag fungerar inte då.
Vänskap.
När Ingen vågar dansa, ska vi dansa.
När ingen vågar sjunga, ska vi sjunga falskare och finare än någonsin.
När ingen orkar le, ska vi vika oss av skratt.
När alla rättar sig efter leden, ska vi bryta oss loss.
När ingen säger vad de tycker, ska vi stå upp för de vi tror på.
När alla har förlorat, ska vi hittar kraften att börja om.
De får tycka vad de tycker
De får säga vad de vill
vi ska aldrig bli som de andra, hos oss ska livet aldrig så still.
den som går igen kommer tillbaks
staden jag dansade mig snurrig i igår kväll har gett mig tungt huvud och tomma blickar som svar på tal. jag sitter i min fräsiga lila morgonrock och förundras över att tekniken är med mig. om så bara för en liten stund.
idag har jag och Miss Lo varit på loppis och köpt många vackra ting. söndagsloppis är det bästa sättet att ladda upp inför en ny vecka, eller ett sätt att hålla ut till onsdag. jag kan knappt berga mig tills jag får leta efter nya små karameller.
nu ska jag läsa brev och sy strumpor. det är inte fy skam en stilla och fin söndagskväll.
Miss So
Någonsans mellan dröm och verklighet.
Ibland blir livet bara en massa Måndagar, onsdagar och söndagar. Ibland blir livet massa siffror 17, 25, 15, 11 och 8. Ibland blir livet bara en massa månader som passerar, maj, december, november, juli och oktober.
Ibland blir livet en massa rutiner, saker man lever om och om igen. Ibland blir livet en ända lång vardag.
Detta är en blogg för att allt annat än just Måndagen den 17 maj som var en dag med en rutin som jag levde om och om igen, hela den dagen var en vardag. En helt vanlig dag.
Denna bloggen ska aldrig handla om sådant.
Detta är en blogg som ligger någonsan mellan dröm och verkligen. Mellan omedvetet och medvetet. Vi som skriver här ska skriva om saker som får livet att glimma i världens finaste färger.
Vi ska skriva om våra gläder ämmnen, våra äventyr, våra misstag, vår dåliga humor som alltid driver oss till skratt som viker oss på mitten.
Detta är en blogg om de tillfällen vi tar fel på saker, och det blir så tokigt fel. En blogg om hur det kan vara att leva, ett annat sätt att vara ung.
Detta är ett sätt att bekäma vardag, tomma mörka hål, och tid som man bara slå sönder.
Vi är tre vänner, tre musiktörer, en trio, och ett mellan ting. Ni kommer få äran att lära känna oss, bit för bit.
Följ med oss in i våra storslagna planer, drömmar och studentliv.
Detta är en slags böjran, på något som aldrig får ett slut.
/Miss Lo
Någonstans mellan dröm och verklighet
Ibland blir livet bara en massa Måndagar, onsdagar och söndagar. Ibland blir livet massa siffror 17, 25, 15, 11 och 8. Ibland blir livet bara en massa månader som passerar, maj, december, november, juli och oktober.
Ibland blir livet en massa rutiner, saker man lever om och om igen. Ibland blir livet en ända lång vardag.
Detta är en blogg för att allt annat än just Måndagen den 17 maj som var en dag med rutin som jag levde om och om igen, hela den dagen var en vardag. En helt vanlig dag.
Denna bloggen ska aldrig enbart handla om sådant.
Detta är en blogg som ligger någonsan mellan dröm och verkligen. Mellan omedvetet och medvetet. Vi som skriver här ska skriva om saker som får livet att glimma i världens finaste färger.
Vi ska skriva om våra gläder ämmnen, våra äventyr, våra misstag, vår dåliga humor som alltid driver oss till skratt som viker oss på mitten.
Kanske kommer vi även berätta om det svåra, det sorliga, det hemska i oss och såant som går emot oss.
Detta är en blogg om de tillfällen vi tar fel på saker, och det blir så tokigt fel. Att vi aldrig glömmer det. En blogg om hur det kan vara att leva.
Ett annat sätt att vara ung.
Detta är ett sätt att bekäma vardag, tomma mörka hål, och tid som man bara slå sönder.
Vi är tre vänner, tre musiktörer, en trio, och ett mellan ting. Ni kommer få äran att lära känna oss, bit för bit.
Följ med oss in i våra storslagna planer, drömmar och studentliv.
Detta är en slags början, på något som aldrig får ett slut.
/ Miss Lo
